Välkommen till en upptäcktsresa in i orangevinets fascinerande värld – en vinstil som kombinerar flera tusen år gamla traditioner med dagens mest experimentella vinmakare. Orangevin görs på gröna druvor men vinifieras som rött vin, där druvmusten får jäsa tillsammans med skalen. Resultatet blir viner med djup färg, struktur och komplexa aromer som ofta rör sig mellan torkad frukt, örter, te och kryddor. Metoden har sina rötter i Georgien där man redan för cirka 8 000–9 000 år sedan jäste vin i nedgrävda lerkrus, så kallade qvevri. Dessa uråldriga tekniker har inspirerat en modern våg av vinmakare runt om i Europa, där orangevin idag produceras i många olika stilar – från strama och tanninrika till fruktiga och mjukt strukturerade. Under kvällen utforskar vi hur skalkontakt påverkar vinets struktur, tanniner och aromatik. Vi pratar även om jästfällning, volatila syror och hur olika vinmakningsmetoder formar slutresultatet i glaset. Vi provar fem orangeviner från Frankrike, Italien, Tjeckien och Tyskland och diskuterar även vilka maträtter som passar särskilt bra till denna gastronomiska och mångsidiga vinstil. Trots namnet innehåller orangevin inga apelsiner – färgen kommer helt enkelt från att gröna druvors skal får ligga med under jäsningen, precis som när man gör rödvin.

I denna provning utforskar vi viner från gamla vinrankor – stockar som ofta är 40, 60 eller ibland över 100 år gamla. Med åldern ger rankorna naturligt färre druvor, men med större koncentration och djup. Gamla rankor utvecklar djupa rotsystem som kan sträcka sig flera meter ner i marken. Det gör att de bättre klarar torka och variationer i klimatet, och ofta ger druvor med jämn mognad och tydligt ursprung. Vad vill vi utforska i kväll? • Hur påverkar rankans ålder vinets koncentration och struktur? • Upplevs frukten annorlunda, mer sammanhållen, mer komplex? • Finns det en särskild textur eller balans som ofta förknippas med gamla stockar? • Hur uttrycker sig olika regioner och druvor när de kommer från äldre vingårdar? • Det finns vinrankor i världen som är över 400 år gamla, och de producerar fortfarande druvor. • “Old vines” har ingen officiell definition i de flesta länder, ibland räcker det med 30–35 år för att få stå på etiketten. • Äldre rankor ger betydligt mindre skörd, ibland hälften eller ännu mindre jämfört med unga planteringar. Gamla rankor är ett levande kulturarv, formade av tid, tålamod och generationer av odlare. En provning där vi undersöker om och hur ålder faktiskt kan smaka i glaset.

Denna provning tar oss till några av Europas mest dramatiska vinlandskap – platser där vinodling inte är självklar, utan snarare en utmaning. Vi rör oss från Mosels branta skifferterrasser i Tyskland, där lutningen kan vara över 60 grader, vidare till Atlantens vindpinade kust i Rías Baixas. Därifrån till Spitzergrabens svala, isolerade dalgångar i Wachau, upp på Etnas vulkaniska höjder på Sicilien och avslutningsvis till Douros spektakulära granit- och skifferterrasser i Cima Corgo. Gemensamt för dessa platser är att de är svåra att odla – men ger något tillbaka i glaset som få andra regioner kan. Här formas vinerna av: • extrema lutningar • hög höjd över havet • saltstänkta vindar • vulkanisk jord • kraftiga temperaturväxlingar Resultatet? Viner med nerv, koncentration och tydligt ursprung. Elegans under tryck. I Mosel är lutningarna så branta att traktorer inte kan användas – allt arbete sker för hand, och vissa vinbönder använder små vinschar för att inte glida ner för sluttningen. På Etna odlas vin på upp till 1 000 meters höjd – på en aktiv vulkan. Jorden är så porös att regn snabbt rinner igenom, vilket tvingar rötterna att söka sig djupt ner i lavalagren. I Douro är terrasserna så dramatiska att området länge ansågs omöjligt att odla – tills man började spränga sig in i berget för att skapa odlingsbara nivåer. Extremt? Ja. Värt det? Utan tvekan. Vad vi utforskar under kvällen Hur påverkar lutning syra och mognad? Vad gör höjd med aromatik och elegans? Hur skiljer sig vulkanisk jord från skiffer eller granit? Och varför upplevs dessa viner ofta som mer precisa och energifyllda? En provning för dig som vill förstå hur landskapet faktiskt smakar.

Blindprovning Ikväll provar vi vin utan att veta vad som finns i flaskan. Etiketterna är dolda och vinerna är numrerade. Det betyder att vi provar med våra sinnen, inte med förväntningar. Vinerna ni kommer att prova har en tydlig identitet. Det betyder att de uttrycker sin druva, sitt klimat eller sitt ursprung klart och karaktärsfullt. Det gör dem extra roliga att prova blint, eftersom de ofta ger ledtrådar genom doft och smak. Varför gör man så? För att det är lätt att påverkas av pris, rykte eller en känd producent. När vi tar bort den informationen blir upplevelsen mer ärlig. Vi tränar oss på att känna efter själva: Vad tycker jag? Vad smakar jag? Hur går det till? Vi tar det steg för steg tillsammans: 1. Titta – vilken färg har vinet? Är det ljust eller mörkt? 2. Dofta – luktar det frukt, bär, citrus, kryddor? 3. Smaka – är det friskt och syrligt eller mjukt och fylligt? Känns det strävt? Det finns inga rätt eller fel svar. Målet är inte att gissa exakt druva eller land, utan att bli mer medveten om vad man faktiskt upplever i glaset. Blindprovning är ett roligt sätt att upptäcka nya favoriter – och ibland blir man förvånad över vad man gillar mest. En kväll för nyfikenhet, samtal och nya smakupplevelser.